Ont i magen
Sitter och funderar på om jag ska gå hem från jobbet eller inte för jag har så ont i magen! Men jag slutar ju om två timmar så det känns som att jag kanske kan stå ut den tiden.....Jag har haft ont i magen till och från nu i flera dagar. Trodde först att det berodde på "den speciella veckan" som är varje månad, men då brukar magontet kännas annorlunda och den veckan är över nu. Kan det kanske ha att göra med homeopat-tabletterna som jag har ätit drygt en vecka. Jag vill ju bara vara frisk nu så att jag kan träna och umgås med min familj utan att va irriterad för att jag har ont eller e trött!
I lördags på festen kände jag en känsla som jag aldrig tidigare har känt. Det har ju gått drygt två år sedan pappa dog och visst har jag varit ledsen flera gånger men inte känt som jag kände i lördags(alkoholen gjorde väl inte saken bättre heller) Några av mina kompisar dansade med sina pappor och då kom känslan av att "min pappa finns ju faktiskt inte längre"! Han var väl inte världens bästa pappa och vi hade inte så bra kontakkt på slutet men han var ju trots allt min pappa! När jag kom hem och la mig i sängen kom tårarna. Jimmy blev nog lite orolig att jag hade gjort nåt dumt men när jag sa som de va så förstod han. Det känns bra att jag och Jimmy kan prata om allt. Både jag och Jimmy är sådana som visar känslor väldigt lätt och det tycker jag är bra. Det värsta jag vet är när personer går runt och tänker och känner saker men inte säger nåt! Jag märker på en gång på Jimmy om han är arg eller sur och säger han inget så frågar jag rakt ut, va är det som är fel?!
Nu är det bara en och halv timme kvar på arbetsdagen. Jag tror att jag står ut.
Kram
I lördags på festen kände jag en känsla som jag aldrig tidigare har känt. Det har ju gått drygt två år sedan pappa dog och visst har jag varit ledsen flera gånger men inte känt som jag kände i lördags(alkoholen gjorde väl inte saken bättre heller) Några av mina kompisar dansade med sina pappor och då kom känslan av att "min pappa finns ju faktiskt inte längre"! Han var väl inte världens bästa pappa och vi hade inte så bra kontakkt på slutet men han var ju trots allt min pappa! När jag kom hem och la mig i sängen kom tårarna. Jimmy blev nog lite orolig att jag hade gjort nåt dumt men när jag sa som de va så förstod han. Det känns bra att jag och Jimmy kan prata om allt. Både jag och Jimmy är sådana som visar känslor väldigt lätt och det tycker jag är bra. Det värsta jag vet är när personer går runt och tänker och känner saker men inte säger nåt! Jag märker på en gång på Jimmy om han är arg eller sur och säger han inget så frågar jag rakt ut, va är det som är fel?!
Nu är det bara en och halv timme kvar på arbetsdagen. Jag tror att jag står ut.
Kram
Kommentarer
Postat av: linaliten
Låter mycket väl som att det kan vara medicinen om du ätit den ungefär lika länge. Fråga homopaten om det låter som en vanlig biverkning?
Bara för att det gått två år så är det inget konstigt att du saknar din pappa och det du önskar att du hade haft med honom! Tur att du har en man som kunde krama bort allt de ledsna! skickar en stor kram
Trackback